lördag 10 september 2011

Önskeönskelista

När födelsedagen nu börjar komma inom synhåll, tillåter jag mig själv att sätta samman en önskelista. Eftersom jag inte har horder av personer kring mig som förväntas komma med gåvor och de inte heller har avsatt en oändlig budget för min födelsedag, så kan man nog kalla detta min önskeönskelista. Men nu kan jag åtminstone gå in här och titta på "min" fina samling önskesaker.

Några meter av Sven Markelius tyg Pythagoras kostar en hel månadslön, men vad mycket fint jag skulle göra av det. Mönstret skapades 1952 till FN-byggnaden i New York, så med detta hemma hamnar man i ganska ståndsmässigt sällskap.

Iittalas kivilyktor har fått mycket uppmärksamhet i bloggen tidigare och för att göra samlingen komplett skulle jag vilja ha ännu fler, gärna grön, gul, riobrun, röd och granat.

Om jag hade brickan Teheran från Svenskt Tenn, skulle jag göra ett finfint brickbord för frukost eller fika i fåtöljen eller ute på terassen. När jag sitter där med min frukost och blickar ut över grönskan vill jag gärna se hortensior. Jag har en röd/lilla hortensia i trädgården och nu vill jag bara ha fler, röda, rosa och vita.

Med boken Macarons, cupcakes, cakepops och andra söta bakverk skulle jag kanske lyckas bättre med mina macrons. Leilas nya bok Hello cupcake skulle göra sig mycket bra i kokbokssamlingen, men den kommer inte ut i handeln förrän 3 oktober.

De fina kakorna som kommer bakas kan jag servera på Swedish Gracetallrikar och bakningen hade blivit så mycket roligare med en fin måttsats, färglada slickepottar, svarta Margretheskålar och en svart Kitchenaid eller kanske en orange, hur glad blir man inte bara av att titta på den. Då hade garanterat kakorna blivit lyckade, varje gång.

För att piffa upp mig själv hade ett armband från Lite Kalabalik varit fint. Allra piffigast skulle jag känna mig om jag satt i soffan omgiven av någon av de fina kuddarna Nippon och Celotocaulis från Svenskt Tenn eller gul och röd Havstulpan från Mairo.

Och Tomten, om du läser detta står nog alla önskningarna kvar till jul, nästa jul... och julen efter det.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar